Ledig

Ja denna veckan var det ju meningen att vi skulle vara i Järpen (Åre), med resten av familjen. Men i sista sekund så valde jag att stanna hemma med Maximilian. Han har varit rejält förkyld, med en jättejobbig hosta och feber ändå sen i måndags förra veckan. Jag trodde att det var på väg att ge med sig redan i onsdags för då hade han ingen feber, men på natten till torsdagen hade han över 39 grader och natten till fredagen över 40... Och hostan blev bara värre. Så i lördags morse när vi skulle farit, hade han 38.6 och hade hostat hela natten så vi stannade hemma!
Sen en annan överhängande orsak var att min mormor låg på sjukhuset, djupt medvetslös och jag ville inte lämna mamma alldeles själv här hemma!
Och det kändes skönt att valt att stanna hemma för i måndags somnade vår älskade mormor in lugnt och stilla!
Jag valde att vara ledig denna veckan trots att vi var hemma och det känns skönt... Vi är i Dfs hos mamma och jag tror att hon tycker att det är skönt, för även om det var väntat att mormor skulle gå bort så är det ju jobbigt. Så det har varit mycket prat om mormor, nu och förr...
Jag förklarade för Maximilian att gamlamormor hade dött och kommit till himlen, och jag tycker att han har förstått det väldigt bra. När jag hämtade honom hos hans pappa i måndags kväll, sa han: Titta, jag ser himlen!!! Jag frågade honom om han såg gamlamormor... Nä, tyvärr inte!!! Jag förklarade att även om inte vi ser henne, så ser hon alltid oss och att hon har det bra där uppe!
Tycker det är så svårt att veta hur man ska förklara för ett barn sådant som är självklart för oss, men jag hoppas att jag lyckats förklara på ett sätt som gör att han förstår!!!

Älskade mormor...

I torsdags förra veckan fick min älskade mormor en stroke.... Till en början såg det ut som om hon förlorat känsel och rörelse i hö. sida och tappat talet...
Hon svarade bara Ja, på det mamma frågade henne... Men på kvällen började hon röra på både hö arm och ben, vilket var ett gott tecken!
På fredagen talade jag med pappa, som berättade att hon blivit sämre och att de misstänker att hon fått en infarkt också, och att det inte ser ljust ut. När mamma var uppe hade hon fått syrgas, men verkade ändå på bättringsvägen. Det var ingen infarkt utan hon hade fått vätska i lungorna som går att medicinera!
I lördags hade mamma varit uppe och tyckte att hon verkade piggare och började ha förhoppningar om att hon nog snart skulle få komma hem igen! Jag åkte upp till henne i söndags, och hon hade ätit själv och förflyttade sig från rullstolen till sängen själv och talet hade kommit tillbaka. Hon pratade inte mycket, och orden försvann ibland, men en klar förbättring från att bara svara ja!
I måndags kväll ringer mamma för att tala om att mormor har blivit mycket sämre.. Hon krampar och är inte vid medvetande, det misstänks att det är en ny stroke... Hon förflyttas till MAVA för att få epilepsimedicin som ska lugna kramperna... Återigen faller hoppet och sorgen kommer...
Men när läkaren var och tittade på henne på ronden på tisdagen så sa han att han inte trodde att det var en ny stroke utan att det var ganska vanligt att man fick kramper efter en första stroke, så han trodde att hon skulle vakna igen! Hopp....
Igår fick vi beskedet om att hon troligtvis inte kommer att vakna igen... Om hon skulle vaknat så skulle hon gjort det som i tisdags eftermiddag... Antagligen har det blivit ytterligare påspädning på stroken och att hon är svårt hjärnskadad....
Så nu väntar vi bara på att hon ska få somna in för gott och göra morfar sällskap....
Min älskade mormor som alltid funnits där...